Idas Mirakel

Dagen efter

20130315-094500.jpg

Vill tacka alla er snälla söta som skrivit så fina stöttande ord, de värmer!
Läser alla era fina kommentarer men orkar inte svara på alla..
Idag har jag vart vaken i 1,5 timmar och bara gråtit.
Gråtit för farmor, för att behöva visa upp sin bebis på en begravning, gråtit för att jag har ont i kroppen och vill ha ut min bebis nu. Gråtit för att jag vill men kommer inte våga be om en hinnsvepning, vill ju ha ut honom så snart som möjligt så han hinner bli så stor och stark som möjligt ifall någon är förkyld. Gråter för att det inte är dammsugit på övervåningen och jag inte orkar bära upp dammsugarn.
Känner mig matt i kroppen fast jag sovit mycket bättre än igår natt även om jag vart uppe och kissat 4 gånger..
Usch ja detta är inget roligt inlägg men måste få skriva av mig lite.
Ska försöka samla ihop mig nu för nu måste jag åka in till stan och hämta min systers betyg på vägledningscentrum och åka till biblioteket och skanna och mejla de till henne innan hon ska skicka in dem till någon ansökning till program eller kurs eller hur de va..

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Malin

    Styrkekramar! <3

    Det är bra att gråta, man måste få hantera på sitt eget sätt! Kämpar man emot så kommer sorgen senare! Allt kommer ikapp!

    Gör det som känns rätt för dig!

    Du vet att damm, det är änglarnas tofflor, så det gör ingenting om det finns där på övervåningen nu!

    Kram

  2. Malin

    Åh, skickar massor med kramar!
    Hoppas glädjen över er son kan ”dämpa” sorgen lite om du förstår hur jag menar. Men så himla trist att det skulle ske nu mitt i allt och såklart att hon inte får träffa honom måste ju kännas jobbigt :/

    KRAMAR!

stats