Idas Mirakel

Att jämföra barn

20130815-225856.jpg
På tisdag är det dax för oss att börja vår mamma/ barn grupp på BVC/ föräldraenheten/ öppna förskolan ja va det nu heter. 😉
Jag längtar att få prata av mig om bajsblöjor, smakportioner, nappar, barnvagnar, sovrutiner, längd och vikt ja sånt tråkigt som vi mammor/ pappor tycker är super kul. 😉
Jag har ju några som vi umgås med som har barn med de är enkelt räknade på en halv hand så att få sitta ner och bara tala barn och bebis med andra som också tycker att det är super kul ska bli skit kul. 😀
Men nu så här innan är jag lite orolig, orolig att det ska bli en tävling, vems barn som är bäst, vem som lagar mest egen barnmat, vem som gör dittan och dattan bäst.
Märker det rätt ofta dels här på bloggen och dels med andra man talar med om barn att det jämförs vems barn som rullar snabbast, står snabbast, sover bäst på nätterna, som är mest nöjdast när de ligger på filt/ i babygym eller är nöjdast i vagnen.
Missförstå mig inte för jag tycker det är super intressant att höra om hur era och andras barn är och jag älskar att berätta för er och andra hur duktig min son är.
Och ni som följer mig vet ju att jag inte är den som är sen med att be om era åsikter och tips (ja jag har väl bett om ett ex antal tips om tex blöjor 😉 )
Men att jämföra barn är en helt annan sak.
Ja att formulera mig nu så att ni som ofta delar med er om hur era härliga ungar är utan att ni slutar kommentera blir inte lätt, men jag hoppas ni förstår hur jag menar.
Jag vet själv att jag gärna säger va Collin vägde när han var lika många veckor som dens barn jag pratar med är nu och jag hoppas jag inte låter som jag jämför för i själva verket är det så att jag bara tänker tillbaka (som om det var så längesen han var så liten) och inte riktigt kan förstå att Collin vart så liten och oftast ännu mindre (är ju inte jätte ofta jag träffar folk med barn som är yngre).
Även om Collin rullar före ett barn men efter ett annat i samma ålder så betyder inte det att han är smartare/dummare och att han kommer gå tidigare/ senare. På Alex och hans bror skiljer det 5 månader på när de började gå och va gör det?
Klart man vill att dem ska utvecklas men vem som rullar snabbast spelar ingen roll för de kommer ändå ta studenten samtidigt och är inga bevis på intelligens.
För att ett barn sover jättebra på nätterna, ligger snällt i gymmet och är lugn och snäll i vagnen betyder inte det att föräldrarna älskar det barnet mer än om det vore helt tvärtom för ibland låter det så på endel, men fy stackars får ni aldrig sova på nätterna?! skriker hon hela kvällarna? nöjer han aldrig sig i vagnen? och efter kommer min dotter/son hon/ han: sover hela nätterna, är alltid lugn och snäll, finner alltid sig i gym/ babysittern etc.
Men jaha?
Säger du det för att du är stolt över ditt barn eller för att få mig att må dåligt över mitt?
Jag är säker på att ni alla har känt samma, att någon försökt få sitt barn att glänsa genom att jämföra med de saker det barnet gjort tidigare/ bättre än ditt.
Det är skillnad på att berätta om och jämföra barn.
Jag älskar mitt precis lika mycket om han går vid 9månader som om han går vid 14mån, om han sover eller är vaken hela nätterna.

Aja nu blev väl allt rätt blarrigt men jag hoppas ni förstår hur jag menar.
Hoppas ni som menar väl när ni skriver om era barn inte missförstår mig nu för då kommer jag sakna att höra om era barn.

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Lina

    Känner så väl igen de där, är själv så att jag älskar att prata om mina barn och kan allt ”skryta” lite om hur duktiga de är på vissa saker. Men att jämföra är jag så trött på, får ofta höra ”vaa går han inte än? Min gick när han/hon va 10 månader” saken är den att sonen är snart 14,5 månad och är inte alls intresserad av att gå men han utvecklas med andra saker ist. Brukar alltid tillägga att de är heeeeelt normalt att inte gå vid den här tiden allt innan 18 månader klassas som ”normalt”

  2. Emma - mamma till Linnea

    Förstår precis vad du menar. Min mammagrupp är också härlig. Klart man jämför men inte på det sättet, vi pratar om hur de utvecklats och alla är lika uppspelta för varandras framsteg. Men hysterin kring jämförande gör att jag till exempel drar mig för att berätta vad min Linnea kan. Hon är tidig i vissa avseenden då hon kryper sedan en månad tillbaka (är fem mån nu) och jag vill ju jättegärna skryta för alla om det, såklart. Men då blir det som ”jaha oj vad tidig hon är, varför kan inte mitt barn det” osv.
    Vi är ju alla olika individer och har olika förutsättningar. Kram

  3. Emma

    Ja det är ingen idé att hålla på och jämföra varandras barn hela tiden. Min erfarenhet säger mig att de som tex är tidigare med att gå och cykla oftare är sena med talet och språket och att de jätte lugna och snälla bebisarna tar igen det när trotsåldern kommer! Alla utvecklas olika på olika plan!

  4. Malin

    Förstår exakt hur du menar! Alla barn är unika på sitt sätt. Vissa lär sig vissa saker snabbare och anda lär sig andra saker snabbare. Man kan inte jämföra. Alla människor är olika som tur är :).
    Och jag tror att vi föräldrar inte kan påverka hur snabbt dom lär sig det tar den tiden som det gör.

    Massa kramar till er 🙂

  5. Tina

    Åh va jag förstår dig, jag fick så panik när 2 av Caspian’s kompisar som är född i samma dag började rulla runt o gripa efter saker och hur glada var deras mammor som berättade stolt. Båda vägde mer än Caspian och var såååå lugna och älskade åka vagn men Caspian hade kolik och hatar fortfarande att åka vagn… Åh va jag mådde dåligt men sen berättade detta för BVC tanten och hon påminde mig om att Caspian är förtidigt född och att alla barn är olika så nu har jag slutar att jämföra och är glad för allas barn utveckling och speciell min Prins.
    Collin är så underbar så tänk bara på det när de andra sitter o jämföra.
    Ps: vi vaknar fortfarande 2 -3 gånger på nätterna men precis som du sa i en annan inlägg så gör jag det med nöje ingenting är fina när Caspian ler mot mig mitt på natten.
    Kram kram

  6. Helena

    Det blir nog så att man berättar om sina egna barn när någon annan berättar om sitt men jag tror att det oftast är som du skriver att man tänker på hur det var för en själv. Jämförelser förekommer nog på alla håll, tyvärr. Det är lite trist men kanske en naturlig följd av att man delar erfarenheter. Jag tror tricket är att inse att det handlar om att jämföra erfarenheter och inte att jämföra barn. Sen ska man inte ta åt sig heller. So what om de andra är supermammor som kan få sina barn att äta, bajsa och sova enligt skalmans klocka. De är ändå inte du och deras barn är ändå inte din älskade son så det kan ju kvitta om de rullar hundra varv, kryper, står eller går!

  7. Linn

    Ja jämföra verkligen onödigt, alla barn är ju så olika och allt är bra!
    Det ni skriver om busiga pojkar, jag tror inte pojkar föds busigare än flickor, men såklart skiljer det sig mellan individer. Dock kan det nog bli så att pojkar är busigare för att många i omgivningen har förväntningar på att pojkar är busigare och då också tillåts vara det i större utsträckning än flickor. Oftast omedvetet tror jag, men det kan nog bli så! 🙂

  8. Jessica

    Åå vad denna jämförelsehysteri i mammagrupper låter bekant, tyvärr måste jag tillägga! Efter att jag nu fått mitt tredje barn så har jag lärt mig en sak efter otaliga besök på öppna förskolor och mammagrupper och det är att man ska tro på max hälften av det som sägs!
    Det är som du säger att man älskar sitt barn oavsett utvecklingstakt.

    Sen får jag, som nu har tre killar, ofta ofta ofta höra att ”hjälp, då lär du ha fullt upp med allt bus som tre killar kan hitta på”. Men något säger mig att vi kill-mammor må ha fullt upp när dom är små men tjej-mammor får det nog så jobbigt då brudarna kommer upp i tonåren, det är inte nån barnlek har jag sett på nära håll:-).

    Ha en mysig helg!

  9. Johanna

    Förstår exakt vad du menar. Finns dem som alltid vill visa/berätta att deras barn är sååå duktig på både det ena och andra. Vi har en sån härlig mammagrupp där det inte alls förekommer sånt. Vi pratar klart om hur våra barn utvecklas men det är inte alls på den nivån. Sen kan jag tycka att det är lite tråkigt när man verkligen har ett ”snällt” barn som man berättar om och då får typ responsen att man hittar på. För så bra kan (får) man inte ha det. Hoppas ni får en bra mammagrupp som ni trivs med.

    1. idasmirakel

      Johanna: va skönt! Precis så vill man ha det, ingen som försöker överglänsa med hjälp av sitt barn. Det är barn och de utvecklas i olika takt och olika perioder.
      Kram:)

  10. Angelina

    Jag känner igen mig i de du säger. Bara en sån sak att när jag berättade att jag väntade en pojke så hån garvade folk o sa ”oh stackars dig, killar är så vilda!” Så tjejer är alltså lugna o behagliga sover hela nätterna? Min lille kille är så lugn att jag ett tag trodde de var något fel då jag har ett temperament som heter duga 😉 men han är en lugn kille på 8 veckor bara. O jag kommer jubla lika mycket när han rullar runt, sitter, går säger mamma första gången om han är tre månader eller tre år! 😀 när de är ens egna barn så gör dom alltid rätt när dom än väljer o göra sina framsteg, o lyckligast är morsorna! 🙂

    1. idasmirakel

      Angelina: haha ja precis som om vi skulle älska våra söner mindre för att de är pojkar och ev kan bli busiga?!
      Då skulle man bara vilja säga: ja fast hur roliga är tjejer i tonåren? (Utgår ifrån mig själv 😉 )
      Kram 🙂

stats