Hmmm.
Alltså det här med genus-venus, jag vill vara öppen för det mesta och ge min son en mångsidig och trygg uppväxt så han blir en trygg person med så lite fördomar som möjligt och helst inte ”styra” in honom på ett spår som jag & Alex vill att han ska gå men ibland är det svårt.
Jag älskar rosa och kan lätt tänka mig köpa rosa kläder till min son men jag hittar inga fina?!
Jag vill inte ha hello Kitty (fast det hade jag iof tvärvägrat till en dotter också), volanger, spets eller rosetter till Collin så då finns det typ inga rosa kläder jag kan tänka mig till Collin.
Visst nu tycker jag att det är jätte roligt att klä honom som en liten gubbe så nu tycker ni väl jag har dubbelmoral alabama men ni som följt mig lite längre och känner mig vet att jag klär honom lika gärna i färglagda kläder som i rockiga döskalle kläder, som i gubbkläder, som i väldigt pastelliga babykläder, som i 70-tals kläder och det mesta men jag ser det som så att jag bara kommer kunna klä honom som jag vill och tycker är roligt i kanske 1-2 år till? innan han själv vill bestämma och då när han själv väljer kläder så kommer han ha mycket att säga till om.
Leksaker till bebisar är ofta neutrala enligt mig då de ofta är väldigt färgglada med olika pyssel grejer som tuggdelar och pipleksaker på men när de blir lite större så är det antingen bilar, traktorer, monster eller dockor, prinsessklänningar och husgeråd vilket för mig inte spelar någon roll om han vill ha en docka så får han en docka men enligt egen erfarenhet spelar det ingen roll för han kommer ändå välja bilar och lego framför ett strykjärn och dockor.
Min ena lillasyster fick massvis med bilar och ”killprylar” medans min ända bror fick dockor men inte tyckte de att det var roligt utan de valde i stället de typiska flick- och pojkleksakerna.
Collin 7 månader har väl inte förstått något av detta genus-venus tjatet än och antagligen har han inte heller börjat stöpas i ”pojkformen” men just nu är hans absoluta favoritleksak för tillfället en hammare.
Just denna hammaren är ifrån Brio och tillhör en sån där bräda med pluggar man ska slå ner och vända på, brädan är röd, svart och vit så förutom hammaren är den enligt mig väldigt neutral.
Nu kanske inte detta lilla kommer lägga spår för hans framtid men jag tycker det är lite roligt eller snarare komiskt att en 7 månaders pojk som absolut bara har genus neutrala leksaker väljer just denna som favorit.
Jag menar hur tråkig är den inte då?! Okej ihop med brädan men bara hammaren?
För nu har han inte en ända ”pojkleksak” i kistan i vardagsrummet som han leker med varje dag, visst han har en mjukis traktor från Ikea men den är den ända, däremot har han lite mer pojkiga saker i sitt rum som en otäckt verklighetstrogen motorsåg från Huskvarna som han fått av sin pappas farbror som just jobbar med motorsågar på Huskvarna men de använder han inte idag.
Så va tror ni? är han redan ofrivilligt inputtad i pojkspåret eller har han valt denna hammare av en ren slump?
Visst det är en enligt mig världslig sak då jag inte lägger någon vikt på om någon annan väljer att ge honom ett ton pojkleksaker eller om jag själv köper bilar till honom då jag mer tror på att det ända som inte får saknas i ett barns uppväxt är kärlek.
Jag kommer inte heller köpa en massa dockor för att min son ska leka med både-och-leksaker utan är det bara bilar eller lego som gäller så är leken viktigare enligt mig än tvinga på honom något jag själv tycker är viktigt för genus-venus ”kampen”.
Ibland känns allt det här med genus så krystat, jag menar tex när en mamma/ pappa tar på sin 2 månaders son en ballerina klänning (okej väldigt överdrivet exempel men ni förstår nog hur jag menar) hade sonen valt klänningen själv och är 5 år så tycker jag att det (sen kan vi diskutera mobbing när en 5 årig pojk kommer med ballerina klänning till förskolan där de andra barnen inte är ett dugg könsneutrala ) är jätte roligt att han ”får” ha klänning men att krysta fram detta bara för att är enligt mig ”överarbetat” och känns oftast som att man ändå inte gör det gör barnets skull utan mer för debatten.
Alltså det här med genus-venus, jag vill vara öppen för det mesta och ge min son en mångsidig och trygg uppväxt så han blir en trygg person med så lite fördomar som möjligt och helst inte ”styra” in honom på ett spår som jag & Alex vill att han ska gå men ibland är det svårt.
Jag älskar rosa och kan lätt tänka mig köpa rosa kläder till min son men jag hittar inga fina?!
Jag vill inte ha hello Kitty (fast det hade jag iof tvärvägrat till en dotter också), volanger, spets eller rosetter till Collin så då finns det typ inga rosa kläder jag kan tänka mig till Collin.
Visst nu tycker jag att det är jätte roligt att klä honom som en liten gubbe så nu tycker ni väl jag har dubbelmoral alabama men ni som följt mig lite längre och känner mig vet att jag klär honom lika gärna i färglagda kläder som i rockiga döskalle kläder, som i gubbkläder, som i väldigt pastelliga babykläder, som i 70-tals kläder och det mesta men jag ser det som så att jag bara kommer kunna klä honom som jag vill och tycker är roligt i kanske 1-2 år till? innan han själv vill bestämma och då när han själv väljer kläder så kommer han ha mycket att säga till om.
Leksaker till bebisar är ofta neutrala enligt mig då de ofta är väldigt färgglada med olika pyssel grejer som tuggdelar och pipleksaker på men när de blir lite större så är det antingen bilar, traktorer, monster eller dockor, prinsessklänningar och husgeråd vilket för mig inte spelar någon roll om han vill ha en docka så får han en docka men enligt egen erfarenhet spelar det ingen roll för han kommer ändå välja bilar och lego framför ett strykjärn och dockor.
Min ena lillasyster fick massvis med bilar och ”killprylar” medans min ända bror fick dockor men inte tyckte de att det var roligt utan de valde i stället de typiska flick- och pojkleksakerna.
Collin 7 månader har väl inte förstått något av detta genus-venus tjatet än och antagligen har han inte heller börjat stöpas i ”pojkformen” men just nu är hans absoluta favoritleksak för tillfället en hammare.
Just denna hammaren är ifrån Brio och tillhör en sån där bräda med pluggar man ska slå ner och vända på, brädan är röd, svart och vit så förutom hammaren är den enligt mig väldigt neutral.
Nu kanske inte detta lilla kommer lägga spår för hans framtid men jag tycker det är lite roligt eller snarare komiskt att en 7 månaders pojk som absolut bara har genus neutrala leksaker väljer just denna som favorit.
Jag menar hur tråkig är den inte då?! Okej ihop med brädan men bara hammaren?
För nu har han inte en ända ”pojkleksak” i kistan i vardagsrummet som han leker med varje dag, visst han har en mjukis traktor från Ikea men den är den ända, däremot har han lite mer pojkiga saker i sitt rum som en otäckt verklighetstrogen motorsåg från Huskvarna som han fått av sin pappas farbror som just jobbar med motorsågar på Huskvarna men de använder han inte idag.
Så va tror ni? är han redan ofrivilligt inputtad i pojkspåret eller har han valt denna hammare av en ren slump?
Visst det är en enligt mig världslig sak då jag inte lägger någon vikt på om någon annan väljer att ge honom ett ton pojkleksaker eller om jag själv köper bilar till honom då jag mer tror på att det ända som inte får saknas i ett barns uppväxt är kärlek.
Jag kommer inte heller köpa en massa dockor för att min son ska leka med både-och-leksaker utan är det bara bilar eller lego som gäller så är leken viktigare enligt mig än tvinga på honom något jag själv tycker är viktigt för genus-venus ”kampen”.
Ibland känns allt det här med genus så krystat, jag menar tex när en mamma/ pappa tar på sin 2 månaders son en ballerina klänning (okej väldigt överdrivet exempel men ni förstår nog hur jag menar) hade sonen valt klänningen själv och är 5 år så tycker jag att det (sen kan vi diskutera mobbing när en 5 årig pojk kommer med ballerina klänning till förskolan där de andra barnen inte är ett dugg könsneutrala ) är jätte roligt att han ”får” ha klänning men att krysta fram detta bara för att är enligt mig ”överarbetat” och känns oftast som att man ändå inte gör det gör barnets skull utan mer för debatten.
Jag älskar att klä min åtta månaders tös i fina flickkläder. De leksaker hon har är väldigt könsneutrala (vilket jag tycker det mesta under året är). Hennes rum kommer bli rosa och flickigt. För nu väljer jag och min man det vi tycker är fint, praktiskt och funkar för henne och oss.
För mig är det viktigaste att vår dotter lär sig att flickor och pojkar är lika mycket värda, att det inte är någon skillnad på flickor och pojkar när det kommer till människovärde. Hon ska också veta att hon får leka med vilka leksaker hon vill, med undantag om vi anser de vara för farliga.
Tycker att det är vi vuxna som sätter etiketter på leksaker också. Varför skulle en hammare inte kunna vara ”flickig”? och en docka kan väl vara ”pojkigt”.
Om min son vill leka med dockor eller bilar spelar mig ingen roll. Dock så blir det ett tvär NEJ till leksaksvapen och bråkiga barnprogram.
Jag tycker att vi som föräldrar har en viktig roll i ett erbjuda barnen olika alternativ, både dockor och bilar, rosa och blått o.s.v. Vår son är snart 7 månader och ännu vistas vi ju mest hemma, så om han är påverkad är det ju i så fall av oss. Men sen, när det blir förskola o.s.v. så kommer han ju påverkas av andra människor med. Ryser lite vid tanken på att andra vuxna kommer behandla honom som en ”liten tuffing” t.ex. då jag vet att han redan är en mjuk och känslig kille. Önskar verkligen att han växer upp med känslan av att det är okej att vara ledsen, gråta, söka tröst, kramas och vara omvårdande gentemot andra människor. Men jag tror tyvärr att många vuxna kommer att förutsätta att han är cool, tuff, högljudd och gillar teknik bara för att han är kille (”av naturen, det finns i generna” som någon kommenterat ovan…) varpå han mest troligt kommer att anpassa sig till den rollen och hellre leka med bilar/tekniska prylar etc. Barn anpassar sig efter vuxenvärldens förväntningar på dem. Och då tror jag faktiskt att det kan vara bra att lägga fram dockor och leksaksspis och andra ”mjuka” leksaker som alternativ här hemma, så att han får ta del av det med. Även om han inte aktivt väljer att leka med det så finns det där liksom.
Sen håller jag med dig i att kärlek är det viktigaste. ”Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig självt” som kloka Astrid Lindgren sa…
Tycker sånt här är så intressant, har massa tankar jag inte kan sammanfatta här haha..
Men jag tror det är bra att erbjuda barn tex både typiskt pojkiga och flickiga saker och på så vis kan de sedan välja fritt. Sen att pojkar ofta väljer bilar och dylikt tror jag inte alltid är en slump. Även om man har det väldigt blandat hemma så ser ju barnen hur andra barn gör och andra vuxna påverkar. Därför tycker jag det är viktigt att det finns ett medvetet genustänkt på förskola/skola..
Problem uppstår ju inte om en pojke är typiskt pojkig, utan när han inte passar in i ”mallen”. Han kanske är osäker på om det är okej att gilla det flickor generellt gillar osv
Att Collin nu gillar en hammare tror jag är en slump 😉 . Och rosa kläder, så tråkigt att det alltid ska tilläggas volanger och puffärmar så fort det blir rosa. Men jag har hittat mer roliga, färgglada kläder på Lindex. Tex helt vanliga rosa brallor! 🙂
Jag tror att intresset för olika typer av leksaker visar om barnet kommer att bli mer en ”ingenjörstyp” eller en ”sjukskötartyp”. Ingenjörstypen är intresserad av teknik och saker som låter och sjukskötartypen är intresserad av att titta, fundera och sköta om. Av naturen är väl pojkar mera intresserad av teknik än flickor, det tror jag finns i generna, säkert något man kan påverka, men om man väljer att inte påverka det så kommer det att visa sig av sig självt vilken typ man är.
Jag var intresserad av teknik då jag var liten och är det ännu idag. Jag lekte nog med dockor också men ”pojkleksaker” var nog mer spännande.
Jag har försökt blanda kläder och leksaker åt mina barn men mina barn har fastnat för könsstereotypa kläder och leksaker. Sen varierar de sig och leker lite med dockor eller med bilar ibland när de leker tillsammans. Fast oftast får lillebror hänga med på storasysters lekar. Så blir det väl mest?
Å andra sidan är det ju inte de själva som lägger någon värdering i leksaksvalet utan det är kanske vi vuxna. Jag tror att vi fokuserar på fel saker om vi reducerar genusfrågor till att handla om färgval. Att istället lära ut lika värde oavsett det valet (tex att omsorg om dockor är lika viktigt som att spika och hamra) och att alla ska ha lika rättigheter och möjligheter – Det är vad genus bör handla om.
Fina bilder <3
kram
http://www.amalia.vimedbarn.se
Jag tror att vissa egenskaper/intressen är mer typiska för ett visst kön än andra. Och jag tror att det delvis har med biologin att göra. Men sen undrar jag också, hur skulle vi vara om vår kultur inte gjorde någon skillnad på könen? För vi människor är ju också kulturvarelser, som påverkas minst lika starkt av kulturen som av våra gener/instinkter. Och jag VET att ALLA killar inte är typiskt killiga och att ALLA tjejer inte heller är typiskt tjejiga. Så oavsett om det beror på biologin eller kulturen finns det många som väljer annorlunda.
Jag kommer inte förutsätta att min son kommer vara typiskt pojkig, utan jag kommer köpa både ”dockor och bilar” till honom. Annars tror jag faktiskt chansen är väldigt liten att han skulle våga testa att leka med dockor o dylikt. Och även om han såklart får välja helt själv, kommer jag ändå uppmuntra dockorna, för jag tror att de är bra att ha lekt med både inför framtida småsyskon och kanske även för ett framtida föräldraskap!
Jag har skrivit lite mer utförligt om hur jag tänker kring genus här:
http://kajsakanel.wordpress.com/2013/08/20/nimon-fotbolsspelarn/
Och så lite till här:
http://kajsakanel.wordpress.com/2013/08/21/och-nar-vi-anda-pratar-om-det/
Tror helt på slumpen! Alice älskar också sin hammare, men blir lite för ivrig med hamrandet ibland och det resulterar i små skrik när hon träffar ngn av sina kroppsdelar!
Är inne på din linje. Jag tycker att detta är så fruktansvärt överdrivet. Låt ungarna va som de är så blir det nog jättebra i slutändan! 🙂
Våran son är fem år och han har en jättefin ljus rosa skjorta som han är så söt i! Han tycker själv om den också. Till ett par jeans är den så fin. Så varför inte? Vill dom själva ha lite ”flickigt”, så varför inte? Sen kan jag väl känna inom rimliga gränser 😉 Han började leka mycket med storasysters dockvagn när han var lite mindre, när den tillslut gick sönder så köpte hans farmor han en egen som han nu har sin docka i. Helt okej för oss!!
Jag håller med dig. Det är så svårt att hitta rätt kläder. Då jag har en tjej så försöker jag ha lite mer unisex kläder men när man går till butikerna och ser supersöta typiska killkläder och supersöta tjejkläder så framstår de där unisex som världens tråkigaste. Det borde göras mer kläder som båda kön kan ha men ändå vara fina och tuffa. Du som är pysseltjej, testat att sy mer i rosa och lila?
Tror också det är slumpen. Min tjej är galen i sladdar. Hon är 7 månader och började krypa vid 5 så henne hittar man där det finns kablar och sladdar.
Jag tror snarare de är en slump 🙂 är inte Heller så genusmedveten men däremot så kan jag bli jäkligt irriterad när man är inne i en affär och ser hur könsuppdelat leksaker är som du skriver.