Idas Mirakel

Ibland är det tufft att vara förälder

Älskade lilla buse…

image
Att Collin är den bästa lilla människa som finns är det inget tvivel om. Jag älskar honom mer än själva livet, så är det bara. Men ibland testar han mitt tålamod till gränsen. Han är verkligen en periodare med vad han vill och inte vill göra, hur mycket han lyssnar på sin mamma och hur mycket han inte lyssnar. Vi har verkligen en kille med hett temperament, en väldigt snäll kille dock, han blir aldrig våldsam och slåss men han helt enkelt vägrar lyssna på oss och får riktigt eldiga utbrott. Ibland vet jag inte vart jag ska ta vägen och orken räcker inte till men på något sätt gör den det och ibland låter jag mig själv ge med mig i vissa kamper som jag annars aldrig skulle gett mig på bara för att orka.
Usch jag känner mig hemsk som känner såhär men jag tro inte jag är ensam. Så fort vi ”bråkat” klart får jag dåligt samvete, inte för att jag tror jag gör fel men för att vi bråkar och ibland bråkar vi mest hela tiden. Vi är inga föräldrar som tror på 1000 stenhårda regler utan mer några få fasta regler och en jäkla massa kärlek så ska det nog bli folk av Collin också.
Jag skriver aldrig om för privata saker men ibland måste jag få ur mig lite. Jag försöker aldrig försköna mitt liv men visst ibland kanske det blir mer fokuserat på det lite roligare och det jag är lite ”extra stolt över” eftersom jag inte vill skriva om just sånt här.

Det är inte lätt alla gånger att vara förälder men det är alltid värt det, flera gånger om.
Störst av allt är kärleken

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Kajsa

    Åh vad jag känner igen mig! Och jag tror verkligen att detta är nåt som alla familjer har mer eller mindre av i olika perioder, men kanske är det generellt så att man hellre pratar om det positiva, som du säger. Det är ju bra att fokusera på det positiva, men vi behöver nog få vara lite mer ”svaga” ibland med, för att kunna få känna lite gemenskap med varandra och få stöttning och igenkänning. Det är i alla fall vad det här inlägget fick mig att känna. 🙂

    1. idasmirakel

      Kajsa: tack snälla du! Ibland känner man sig ensammast om sina känslor, det är skönt att höra att andra har det likadant och klarar det ändå. 🙂
      God jul på er!

stats