Nu när man varit förälder ett tag, närmare 2 år har man lärt sig en hel del.
Det mesta provar man sig fram och kan lista ut på ett ungefär hur vår son skulle reagera och fungera i olika situationer.
Men jag känner mig trygg i nästan allt jag gör tillskillnad mot de första veckorna när man trodde man gjorde allt fel.
Collin han har varit sjuk flera gånger, sjuk som i förkyld och en ögoninflammation och en till inflammation men inget värre än så.
Nu i några kvällar, ca en vecka har vi haft hemska läggningar.
Collin har tvär vägrat sin välling även gröt och mackor och när vi försökt att lägga honom har han panik skrikit.
Det har känts som om han varit jätte rädd för att somna.
Han vill bara ”komma” men efter att ha försökt vagga honom i ca en halvtimme sa min rygg upp sig så jag la ner honom och försökte krama, klappa och viska lugnande till honom men han bara skrek.
Försökte även med att försöka lägga oss i vår säng men bara mer skrik.
Till slut somnade han i ren utmattning.
Stackars plutt.
Först tänkte jag att det kunde va nattskräck men efter att ha läst på så tycker jag inte det verkar vara det.
Så nu funderade jag på om det kunde va öroninflammation. Han har ingen feber eller visar inget tydligt men just öroninflammation hos barn kan ju va rätt diffust så i morgon ska jag ringa till vårdcentralen och höra om de kan kika på honom.
Det är ju så svårt när man inte har något att gå på mer än en magkänsla och en matvägrande skrikande kille (som bara beter sig så på kvällen).
Har ni varit med om något liknande?
Precis sådär var våran 1,5åriga tös nu i 4/5nätter!! Bara skrek när man skulle lägga na tog typ 2h sen vakna hon å skrek 1h på natten tack o lov gick de över men ingen aning om va de var.. Ville inte sova middag heller :s
Här har du en till mars 2013 mamma med samma problem. Min dotter vill inte sova. Det blir skrik och panik (liksom skakande och hysteriskt) så fort hon läggs i sin säng. Läggningarna som tidigare tagit max en kvart tar nu 1-3 (!) timmar. Hon sover i våran säng och vi måste ligga bredvid henne tills hon somnar. Sen har man ju bara en kvart kvar innan man själv måste sova.
Så frustrerande! Tycker så synd om henne också då man som märker på henne att hon inte känner sig trygg i sin säng utan oss just nu.
Men vi säger som vi alltid gjort, det är en fas 🙂
Jajjamen, låter precis som min dotter som blir två år i mars. Vi har haft det så i ca 2 veckor nu.
Ida! Alice är ju bars lite äldre än Collin och hon har vart precis likadan i ca 1 månad.
Hörde att många barn blir rädda för att domna runt 2 års ålder. De är rädda för mer då än tidigare, monster, mörkret, att bli lämnade etc.
Vi har fått lägga oss bredvid Alice och invänta att hon somnar. Det är det enda som fungerar just nu. Jobbigt, men nig övergående!
Hang in there!
Kram❤️
Hej! 🙂 Jag har aldrig kommenterat något, men har följt dig å lilla Collin ett tag 🙂 Jag tror att det kan vara bra att kolla öronen på din lilla kille! Min dotter är lika gammal som din son, bara några dagar äldre (född 23/3) =). Har haft samma ”problem” med henne nu i några veckor. Helt plötsligt började hon äta väldigt dåligt, nästan ingenting på flera dagar (förutom välling, det gick bra). Och hon sov jätte dåligt på nätterna, kunde vakna och bara skrika helt hysteriskt och ville att jag skulle sitta bredvid henne hela tiden. Jag trodde precis som du att det var nån sorts nattskräck för hon har inte haft några tecken på förkylning eller feber förutom lite snorig som dom ju nästan alltid är :). Men i måndags så började det rinna gult var ur hennes öra!! Gick till läkaren med henne och det visade sig att trumhinnan hade spruckit (säger man så?) och hon hade öroninflammation. Usch va hemsk man känner sig som inte besökt läkaren tidigare!! =( Hon fick antibiotika och nu efter några dagar så äter hon jätte bra och sover hela nätterna igen! 🙂
Så absolut värt att kolla upp det tycker jag! Hoppas det blir bättre snart! Kram
Jag hade en bekant vars barn hade halsfluss, och hade haft ganska länge visade det sig, enda tecknet var att han inte ville äta som vanligt. Ingen feber eller andra symptom. Lite verkade det klia i öronen men han hade fått antibiotika för det som inte hjälpte. Så värt att kolla upp!
Hej! Nu var det längesen jag lämnade ett avtryck men passar på nu när det stod om nattskräck. Jag tycker det inte verkar vara nattskräck, min äldste son som är 9 fick det runt 1,5 års ålder och det håller av och till på fortfarande. Däremot skulle det kunna vara halsont, ont i öronen eller ont i magen som spökar för er lille prins. Hur som så är det jobbigt i mammahjärtat när man märker att något är fel, hoppas ni får bra hjälp på vårdcentralen! Kram