En liten undran, vad är jämställdhet för er?
På mammagrupper och föräldraforum talas det om arbetsfördelning och jämställdhet hela tiden på olika nivåer och jag tycker det är rätt intressant hur andra ser på jämställdhet och uppdelningen av omhändertagandet av sina barn.
Endel pappor ser det som att de är barnvakt åt sina egna barn och det kan göra mig så irriterad och förvånad. Varför vill mamman ha det så? Men främst varför vill pappan ha det så?!
Alex sa för ett tag sen att du måste ju ha världens bästa jobb som får vara hemma med Collin hela dagarna.
Alex tar lika mycket ansvar som jag gör för Collin och hade vi den ekonomiska möjligheten skulle Alex också vara hemma, men eftersom jag inte har ett fast jobb att gå tillbaka till så får vi lösa det på bästa sätt för oss.
Vi har däremot tänkt att Alex ska vara hemma mer med nästa barn (om möjlighet finns).
Men för mig är inte jämställdhet att föräldrarna delar exakt lika på föräldradagarna utan att de delar lika på ansvar, arbete och kärlek den tiden man väl är en samlad familj.
Jämställdhet för mig är att man gemensamt håller koll på när blöjorna håller på att ta slut, när ny gröt ska köpas, när barnmat ska lagas, när nästa BVC tid är och när barnet ska bada.
När Alex kommer hem från jobbet tar han genast Collin, dels för att jag vill ha 5 minuter för mig själv att bara släppa allt och inte lyssna på någon men sedan kommer jag ut till köket där de busar och vi sätter oss ner och pratar om dagen som varit.
Alex tar snäppet mer blöjor, matningar och nattningar än mig på helger och kvällar för att han ska få lite mer tid med Collin.
Idag hörde jag även ett smart argument av en av mammorna på föräldragruppen vars son är vaken varje natt mellan 2-4 timmar och leker, pappan till detta barn hade sagt jag tar honom för jag ska bara jobba blir det fel på mitt jobb går det att göra om men du som har hand om våran son kan inte göra om, om något skulle gå fel.
Så anser jag också, visst jag tar oftast fler nätter men Collin är också väldigt sällan uppe och stökar på nätterna om han inte är förkyld då vill säga. Givetvis fungerar inte detta om han jobbar som något livsviktigt som läkare, polis, pilot och ja såna liknande men enligt mig kan man faktiskt plocka upp varor på Ica lite trött nån gång ibland så man vet att ens barn är med en pigg och glad mamma.
Jag vet ju själv att jag är farlig när jag är trött och kör bil då jag lätt somnar och har vaknat till av att jag kör i väggrenen flera flera gånger, det får ju inte hända med Collin i bilen.
Usch hemska tanke.
Ofta får man höra som mamma om man låter sin sambo ta nätter att du kan ju faktiskt sova på dagarna…. nja jo endel kan ju det men endel barn sover knappt alls på dagarna och är man iväg när barnet somnar kan man ju inte lägga sig varsom.
Hmm ja ibland börjar man tänka på hur andra har det och då blir jag glad över hur bra vi har det. 🙂
Mina killar 🙂
Nej att dela helt lika på föräldraledigheten är svårt. Jag vill nog vara hemma lite mer än min man… Faktiskt. Ibland tänker jag på det när folk säger att det bara är ekonomin som spelar roll. Jag undrar – är det verkligen så. Om rollerna var ombytta hade mammorna då accepterat att inte vara hemma mer än någon månad medan männen tog ledigt säg 1-1,5 år? Jag vet inte det.
Här tjänar jag mest. Vi förlorar väldigt mycket ekonomiskt på att jag är hemma. Men jag vill vara det. Min man kommer också att vara hemma. Minst sex månader och vill han vara hemma mer sparar vi pengar så att han kan det.
Missförstå mig inte nu. Jag bestämmer inte att jag ska ta hans dagar eller att jag är bättre på att vara hemma. Men jag vill vara hemma och då får ekonomin komna i andra hand. Skillnad hade det varit om vi inte skulle ha överlevt men det gör vi ju. Vi kan bara inte shoppa allt vi vill eller resa på semester. Detsamna gällde när vi valde att skaffa vårt första barn som studenter.
Jag tror att ekonomin är viktig för många och att det bestämmer en hel del men inte allt. Det ska vi nog inte blunda för.
Hur man väljer i familjen är ju privat kan man tycka men om inte män väljer att vara lediga mer skapar vi ju fortsatt vissa normer och strukturer. På arbetsplatser avancerar män i lön och titlar fortare och det skapar ju vissa klyftor. Jag tycker från mina erfarenheter på advokatbyrå att detta märks särskilt mycket när det gäller vabben. När barnen är sjuka och man hastigt måste ändra planer då blir det ofta kvinnan som gör det. Det påverkar synen på att ha kvinnliga anställda med barn. För det är klart att vanben ibland ställer till det lite. Så om fler män och kvinnor delade på föräldraledighet och vab tror jag att arbetsgivares syn på kvinnliga anställda som ett ev problem (?) skulle minska om alka föräldrar, män och kvinnor, gör likadant.
Så det är svårt det där med jämställdhet. Att dela lika privat i familjen kanske inte tyder på jämställdhet eller icke-jämställdhet ur ett familjeperspektiv. Men ur ett samhällsperspektiv har det viss betydelse. Och jag är kluven. Jag tycker det är svårt…
Så bra skrivet! Känns väldigt skönt att höra att fler tänker som vi. Vi skulle också gärna dela upp det lika men våra ekonomiska förutsättningar gör att vi alla kommer må mycket bättre om jag tar ut så mycket föräldradagar som möjligt. Kanske (förhoppningsvis) blir det annorlunda med nästa barn.
Att dela lika mellan ”uppgifter” i hemmet behöver heller inte vara strikt 50/50 tror jag. Jag älskar att laga mat så det gör jag oftast utan att känna att jag behöver någon ”kompensation” för det. Mannen tar oftast ut hunden på kvällen för då är jag trött. Det blir liksom inte ett problem med ”vem som gjorde det sist” när man älskar varandra och ställer upp för att båda mår bra av det. Jag tvivlar på att vi gör hälften var överallt men har aldrig brytt mig om att räkna på det heller.
Till alla er som har engagerade och omtänksamma pappor till era barn: Krama dom lite extra och säg hur glad du är att just han är pappa till ert barn! Ni vet inte hur lyckligt lottade ni är! Jag tillhör tyvärr inte den kategorin. Jo, jag lever med en man som är pappa till mitt barn men där är det stopp. Inget engagemang, ingen lust att vara med oss och absolut ingen lust att ta en enda natt. ”Nej, jag orkar inte” är förklaringen. Förlåt, mitt syfte med inlägget var inte att få medlidande utan bara uppmana alla er att njuta av att papporna vill vara delaktiga!
Bra att du tar upp detta! Håller med dig om det mesta faktiskt:)
Jag har tagit den största delen av föräldrarledigheten då sambon hade stora jobb under det året som drog in bra med pengar till oss. Annars delar vi lika med det mesta hemma både med Eddie och hushållssysslor. Sambon duschar/badar alltid med Eddie, det har blivit deras grej : ) plus att han lämnar och hämtar på dagis för att jag ska slippa stressa eftersom jag åker kommunalt till jobbet och det tar en stund att åka och svårt att lita på bussarna.
Nätterna har vi aldrig i stort sett behövt dela då Eddie sovit/sover bra om nätter. Är också väldigt tacksam hur bra vi har det om man jämför hur vissa andra par har det.
Vi delar inte heller lika på ledigheten. Det beror mest på att min man har svårt att vara ledig under vintern, även om han har rätt till det.
I övrigt tar jag nog mest ansvar för lillan men det faller som naturligt eftersom jag är med henne jämt och maken måste få sova under nätterna då hans jobb kräver mycket av honom. Nu börjar jag jobba i april och maken går hem så då kommer som ansvarsfördelningen att skifta 🙂
Jämställdhet innebär inte att man ska passa barnen lika mycket. Det har faktiskt inget med det att göra. Jämställdhet innebär egentligen enbart att man och kvinna lever under samma villkor och premisser. Men oftast så är det bättre för familjen att mannen jobbar och kvinnan stannar hemma, både av praktiska men även ekonomiska skäl.
Varje familj delar upp ansvaret enligt det som passar bäst, vilket ibland kan se ut att vara lite snedvridet ur någons synvinkel, men kanske för att dom just inte är insatta i deras familjesituation.
Jämställdhet ska vara självklart, men det är det inte idag. Män diskrimineras fruktansvärt mycket när det kommer till just barn och familj. Ta bara exemplet om vårdnad, där kvinnan i mer än 9 fall av 10 får vårdnaden, trots att det kanske inte är det som är bäst lämpat. Nej, två sidor av samma mynt. Det finns fördelar för männen och det finns fördelar för kvinnorna.. Skillnaden är att kvinnor väljer att ställa sig som offer i debatten, som vanligt..
Heepåre
Man: ja nu missuppfattade du det jag menade och vred det på något lustigt sätt att jag menar att vi är offer?!
Jag ifrågasatte inte i denna text vem som ska ha vårdnaden för det tror jag utreds till punkt och pricka i varje enskilt fall och attdte oftast är kvinnorna som får vårdnaden får tala för sig själv. Jag har väldigt svårt att tänka mig att myndigheterna tar ifrån en förälder vårdnaden helt utan anledning. Men det är inte det jag skrev om så varför du tog upp det har jag ingen aning om.
Och varför skulle inte barnuppfostran med arbetsfördelning ha någoting med jämställdhet att göra? För mig går allt hand i hand och det är just det jag medande med mina små rader som du totalt missuppfattade.
I själva verket tycker jag i så fall att männen som är ”barnvakter” åt sina egna barn de som är offer.
Punkt.
Väldigt bra skrivet!
Tyvärr passar inte det uttrycket att man kan göra ”fel” på jobbet för min sambo. Han jobbar som polis och bla kör bil hela dagarna/nätterna/kvällarna och måste kunna ta snabba och livsavgörande beslut ibland. Så lite beroende på typ av jobb hur väl det stämmer in.
Sen är det olika hur varje individ blir påverkad av sömnbrist. Just nu blir jag utvilad på färre timmar än N.
Håller med, jag kan inte sova på dagen, eftersom Arvid just nuinte sover så mkt då. Gör han det så vill han oftast sova i famnen.
Malin: oj ja de glömde jag visst skriva. Självklart funkar det inte i alla yrken, själv vill jag inte bli opererad av en kirurg som har varit vaken ett dygn och liknande. Då får man ju lösa det på andra sätt och mamman får sova igen på helgen eller varför inte lämna bort barnet till sina föräldrar en stund på dagen?
Hade tänkt skriva det men glömde de men skriver dit det nu 🙂
Kram på er!
Ja , vi kommer inte heller dela lika på föräldradagarna men varje morgon tar min man vår dotter o matar o byter blöja. Så jag kan sova en extra halvtimma. Även under helgerna så jag kan sova föera timmar extra. Vår dotter vaknar väldigt ofta på nätterna så min man har fått sova med henne ibland så vi kan avvänja amningen. Han har lite svårt att natta henne på samma sätt som jag gör. så jag tr alla nattningar vilket. han sköter blöjköpen o allt annat inköp. Vi lagar mat tillsammans oftast till vår dotter. Han sköter veckostädningen för det mesta medan ja är bättre på att plocka undan. Så länge man är nöjd så är det upp till varje familj hur man vill ha det. Vi badar vår dotter tillsammans. Jag har badar henne själv 1 gång, eftersom hon alltid gråter när hon ska badas lilla plutten. Är väldigt nöjd över vårt samarbete. Till hösten är min man pappaledig i 2 månader, ska bli kul att se hur han kommer orka , man märker att är riktigt trött när han vart med henne en hel dag.
An: ja precis det bästa är alltid individuellt för varje familj. Alex tar nästan alla bad då han vill ha det som sin egen grej med Collin eftersom jag och Collin har så mycket annat men vi hjälps åt med att komma ihåg 🙂
Jag tycker bara det är så himla tråkigt när papporna anser och tycker att det är ”mammans jobb” för barnet är inget jobb det är ert gemensamma barn.
Kram 🙂
Känns som jag skrivit detta på din blogg innan men jag har ialf en bekant som har två barn. En nyfödd och en på 2 år. Hon har sagt att hon alltid få ta alla nätter och att han i princip vägrar gå upp för han måste orka åka till jobbet. Hon är så trött på det då hon aldrig känner sig utvilad. en dag när hon va ute och körde bil med dom små så somnade hon framför ratten och pang ner i diket in i ett träd. Hela bilen kvaddad men dom klarade sig allihop med lättare skador!!!
Men herregud att de ska gå så långt!! Tycker så jävla synd om henne som har en kille som inte vill hjälpa till. Tur att de gick väl med dom.
Men fasen de var bra sagt av den pappan till mamman i din mammagrupp!!
Jennie: usch ja fy det kommer jag ihåg när du berättar det. Hoppas denna pappa förstår vad detta ledde till och hjälper henne mycket mer nu!
Usch man vet ju hur dåligt tålamod man får när man är så trött också 🙁
Det kan ju hända vad som helst det behöver ju inte vara just så allvarligt att man somnar bakom ratten men man kanske är så trött att man missar ett trappsteg i trappen när man bär på sin lilla och bara en sån sak kan ju gå väldigt illa för ett litet barn, eller enkel incidenter på skötbordet om barnet är snabbare än mamma ja och en massa andra hemska saker som kan hända.
Tur vi har bra killar som älskar sina barn lika mycket som vi! 🙂